Hem > Funderingar, Livet, Valdemar > Klagomuren igen.

Klagomuren igen.

Fan jag blir bara så jävla less. Man jobbar. Och jobbar och jobbar. Veckorna blir så himla korta. Så tror man att man ska hinna/orka göra saker den stackars dagen man är ledig.

Gäster lördag kväll efter jobb. Trevligt men jag känner mig som världens tråkigaste människa som bara sitter me ögonen i kors och gäspar.

Söndag och jag hade ett mission, att köpa bilbatteri. Så det slutar man är ovän med massa folk. Bilen fungerar men bara ett stort fett dåligt samvete sitter man där.

Och Valle ska vi inte ens prata om! Hur får man ett barn att sova längre på morgonen? Att somna i tid? Ok om han är uppe. Men att han är vaken och är SKITTRÖTT och bara gnäller är mer än vad jag orkar med den stackars vecka man har honom.

Ingenting tycker han är roligt. Inte äta, inte klä på sig, inte mysa, inte prata, inte välja kläder, inte någonting.

Jag vet faktiskt inte vad det är jag gör för fel. Men ni andra som har barn i 18-kilosklassen – måste ni också bära dom vad ni än ska göra?

Och träningen är ju ett skämt. Hur ska man orka/vilja träna när man inte ens orkar vara vaken? Inte för det spelar någon roll, varför ska man träna och försöka se bra ut när man ändå inte orkar hålla sig vaken, än mindre engagera sig i någonting?

Jag skulle behöva vara ledig litegrann. Men som det ser ut nu får jag inte ta ledigt för det är så mycket på jobbet. Som Göteborg Horse Show, dit vill man ju gå och sen sitta och prata om hästar hela kvällen. Inte åka till jobbet efter. NLP-fortbildning i övermorgon. Där hade jag också gärna varit hemma en stund innan, inte komma flängande direkt från jobbet som en annan zombie.

Det enda jag är helt säker på är att det inte är såhär jag vill ha det.

Annonser
Kategorier:Funderingar, Livet, Valdemar
  1. Cathrine
    februari 6, 2012 kl. 6:39 e m

    Man får ha off-dagar när det mesta är piss. Bättre att klaga loss lite än att stoppa undan det nånstans!

  2. februari 10, 2012 kl. 4:46 e m

    Jag tycker det är härligt att du är ärlig med att livet inte alltid är en dans på rosor, för det är det ju inte :)

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: